Månadens hus i maj ligger vid gamla landsvägen nedanför E14 i Björnänge i Åre kommun vid Åre sjö. Detta hus ligger precis vid den gamla vägen .

Bostadshuset byggdes på 1890 talet av Christian Andersson, som även byggde hus i Kall och stockholm. Detta hus byggde han åt sig själv och bodde där fram till 1912 då han sålde det till Olof och Augusta Åkersson. (vars ättlingar fortfarande äger gården)

Till gården hörde också det äldsta huset i Björnänge (finns fortfarande kvar vid E14) men Augusta, nu änka, sålde det till sin syster.

Runt 1920-30 talet förmedlade hotellen i Åre ut gäster till ortsbefolkningen när de fick slut på sina rum. Augusta tog emot flera gäster. Oftast var det då skolungdommar med rika föräldrar som kom till gården. Detta fortsatte även Augustas dotter med efter hennes död. 

   I I slutet av II världskriget mobiliserades de svenska trupperna och de "tog" över huset. Den översta våningen använde de som officersmäss och salen under somexpedition. källarvåningen användes som vaktkur och man hade en spärr över vägen. Familjen som då bodde på gården fick samla ihop sina saker på ett rum och kök.

På 1950-60 talet renoverades huset man bytte då ut en del fönster och även ytterdörrar.

Min kommentar: Ett roligt hus att se med en lite annorlunda arkitektur, och en rik, varierande historia.

Månadens gård i april är Valne gård som ligger vid vägen mellan Nälden och Alsen  i Krokoms kommun. En ovanlig gård eftersom den har två flyglar som båda är klädda med kalkbruk vilket är ovanligt i Jämtland där de flesta hus är av trä.

Allé vägen upp mot gården

En av de första noteringarna om gården är då Häradsdomaren Montelius i Alsen köper gården till sin son. De dör båda samma år och förmyndaren säljer gården till Lars Larsson från Tullus i Nässkott år 1845. Denne Larsson började bygga upp gården ungefär som den ser ut idag. Han hade tidigare byggt hus på sin släktgård i Tullus i gjuthusmetoden så han fortsatte med det när han kom till Valne gård. Båda flyglarna och ladugården som står kvar och är byggda i den tekniken.

   Mangårdshuset

Den västra flygeln. ladugården och bastun började byggas runt 1850, och den andra flygeln blev klar ca 5 år senare. Mangårdshuset byggdes runt 1860. Innan dess hade mangårdshuset stått mer vid den gamla ladan, men det huset revs och man byggde de tre husen på den nya platsen eftersom det fanns en bra berggrund för husen att stå på.

Bastun som han lät bygga är i två våningar där man i den nedre delen rökte kött och den övre för att torka korn.

              Bastun liggandes på en åker för brandfarans skull

1861 gav han bort gården till Olof Olsson, eftersom han och frun Brita inte hade fått några barn. De skrev  på ett födorådskontrakt vilket innebar att de skulle få bo kvar på gården tills de dog och bli försörjda under tiden.

En av flyglarna

Men Lars Larsson dog kort därpå och hans fru gifte om sig 1876, men kom tillbaka som änka för andra gången 1902.  Britta kom att leva tillsammans med sin syster i en av flyglarna fram till sin död 1921, då hon var runt 90 år. Hon överlevde Lars med 70 år!

Olof Olsson som nu tagit över gården kom från Tomte och han fortsatte bygga upp gården. Ett av hans barn sonen Nils Olsson (en till bild här)tog över gården 1888 och han startade ett mejeri på Valne gård och bildade ett kooperativ med de andra bönderna, samtidigt som han skötte om tre andra mejerier. Mejeriet på Valne existerade mellan 1906-75.

Nils Olsson fick inte heller några barn utan sålde gården 1920 till Olle Lindström, som var agronom och hade arbetat på gården sedan 1919.

Olle Lindström dog 1961 och hans son Bengt Lindström tog över driften och byggde upp en köttbesättning.

Mangårdshuset har inte förändrats så mycket sedan det byggdes förutom att man byggde på en altan 1920 och att man 1945 sprängde ut en källare under huset. På mitten av 1930- talet användes huset som pensionat, men man fick sluta med det eftersom man behövde alla boningshus till den stora stab av tjänstefolk man hade.

Vid mitt besök var gården fortfarande i bruk och hade en köttbesättning. Släkten efter Olle Lindström äger fortfarande gården.

Alla bilder som finns med som extramaterial i inlägget är från Jamtlis bildarkiv. var väldigt roligt att hitta dessa bilder från hur gården, mejeriet och personerna som har bott där har sett ut.

Hittade också bildbevis att ett skrädderi har funnits på gården under Bengt Lindströms tid. Det var Nils Olssons bror Kristoffer Olsson som hade det.

              (Bilder tagna efter papperskopior)

Månadens hus i mars är Oppgården som ligger på en liten kulle vid gamla landsvägen i Ocke mellan Mattmar och Mörsil i Åre kommun.

Ett helt fantastiskt hus som var helt underbart att se och lite ovanligt pga dess längd. ca 100 meter. 

Ägaren berättade detta om gården för mig:

Själva Mangårdshuset är en länga med två hus som är sammanbyggda och det började byggas någon gång under 1590 -talet. 1779 byggdes flyglarna av

Johan Johansson. Det är byggt på detta vis eftersom det skulle rymma tre generationer och det tjänstefolk man hade, så man ville bygga ett hus där alla fick plats istället för tre stycken olika.

En del av huset kallas Ocklind vinden efter Anders Ocklind som var Östersunds första präst. Han blev stadspredikant 1821. Anders var bror till Olof Johansson som då ägde gården. Efternamnet bytte han eftersom han inte fick heta Johansson på prästutbildningen.

I slutet av 1800 talet användes Magårdshuset till att husera de luftgäster som kom till området. Ocke var den först orten i Jämtland att ta emot dessa nya besökare. Även två av granngårdarna tog emot dessa gäster som framförallt bestod av en organisation av lärarinnor som kom för att  vila upp sig.

En av gårdarna har kvar den liggare som gästerna skrev in sig i.

Manngårdshuset började renoveras på 1960-talet och till en början var Riksantikvarieämbetet inblandade men de drog sig ur och huset blev aldrig då K-märkt. i samband med renoveringen så revs de två verandorna och man byggde upp två nya efter ritningar på de gamla. Man renoverade också de 30 tal fönstrena från 1700 talet. Vi dessa renoveringar upptäckte man att huset en gång i tiden varit ockragult.

Akvarellmålning av Mangårdshuset. Linda Lasson c/o

Ägarna slutade bo i Mangårdshuset på 1950 talet och använder nu huset som sommarbostad och för surströmmingsfester. Man har dock bevarat mycket av den ursrungliga inredningen, som består av en mängd små och stora rum med orginaltapeter och möbler bevarade.

Man har också bevarat dagböcker från 1886 och även enstaka från tidigare år. Det finns även kvar brev och dokument från nästan 14 generationer tillbaka.

Bl a ett dokument från en säljresa som gjordes till Sala i mitten av 1800- talet, för att sälja gårdens messmör, get- och harskin mm. I dokumenetet har man även  även skrivit punkt för punkt vad man köpte under vägen dit och för hur mycket man sålde för.

På gården finns det även kvar 2 härbren från tiden då Mangårdshuset byggdes och även en smedja. Den gamla ladan revs 1974-75 eftersom den inte gick att rädda, men en ny finns på samma plats.

På gården finns även 2 tvåvånings flygelhus (det ena syns på en av bilderna) som ägarna nu använder som bostadshus. De är målade på samma vis som Mangårdshuset. Ett av dess hus byggdes under 1800- talet, även det andra men det fick  fick rivas 1965 och byggas upp igen på samma plats.

Min kommmentar: Det här var ett helt ortoligt hus att se och besöka. Att gå runt i det var som att flyttas tillbaka i flera decennier. Kul att se ett sådant hus så bevarat och omhändertaget av sina ägare. En kul kuriosa var de trösklarna som fanns mellan rummen (och som jag snubblade över hela tiden jag var där) som var undefär 35-40 cm höga . Antagligen gjordes de så för dragets skulle eller för att hindra skadedjuren. Vem vet.

Månadens gård i februari heter Åberg gård och ligger vid Alsen sjön i Krokoms Kommun i Jämtland.

Jag besökte detta hus för flera år sedan och slogs av hur fin snickarglädje var som fanns på huset, tyvärr har jag fotat av bilderna från gamla papperskopior så kvaliteten är lite dålig men jag hoppas att det syns ändå.

Ägaren kunde berätta detta om gården.

Själva gården har anor från 1500- talet och har sett ungefär likadan ut sedan i slutet av 1870-talet. På gården finns en gammal karta bevarad och då ser man att gården formade sig efter den Karl Johan vägen (går mot Trondheim) som då gick igenom gården. Då hade även gården flera byggnader än de 14 som finns kvar.

Kung Karl XIV Johan (som vägen är uppkallad efter) färdades på denna vägen och stannade på en herrgård i närheten med sitt följe på 150 man. Den nya asfalterade vägen gjordes på 1930- talet, men man kan fortfarande se rester av den gamla.

I slutet av 1800-talet ägdes gården av Olof Larsson, som på sin tid måste varit en av de stora köpmännen i Jämtland. Han reste runt omkring i Europa och köpte och sålde varor på gården. Dessutom hade han en affär vid Hötroget i Stockholm.

På en av sina resor köpte han i England yxor för 36 00 kronor och i Tyskland spadar för 1500 kronor. Han byggde även ett båthus nere vid Alsen sjön (se nedre bild). På huset finns en turlista över hur ångbåtarna gick varje dag.

Men Olof Larsson fick inget lyckligt slut. Han förlorade en rättslig tvist mot norska handelsmän. Blev senare blind, bostads huset brann ned 1905 och gården fick säljas på exekutiv auktion. Han och hans fru dog 1913.

Man tror att bostadhuset började brinna pga man hade stöpt ljus på övervåningen och att det på något sätt så tog det eld. Men man lyckades bära ut det mesta, bl a en del innedörrar som finns i det nya huset som blev klart 1907. Man byggde det av delar av den herrgård som kungen hade bott i och som nu revs.

Det nya bostadshuset är mindre än det gamla. Färgen på huset har inte ändrats, men däremot har man bytt tak i tre omgångar. Först var det spåntak, sedan tegel och 1998 blev det valsat plåttak.

Renovering av alla gårdens byggnader sker kontinuerligt. Man har bl a iordningsstält det gamla dasset som har en avdelning för herrar och en för damer. Barnen gick på damernas, men hade egna hål längre ned.

Alsen. Gården är inte med i bild utan ligger mer åt höger.

På gården finns också en kombinerat brugstu och sommarsuga från slutet av 1870-talet. I en lada finns vandringen kvar. Alltså den kvarn som malde säd och som oxar drog runt. På det sora kvarnhuset hade man skrivit diverse saker tex en fräckis från 1800-talet, som tyvärr var lite svår att tyda.

Gården har även kvar några lador från 1700- talet.

Ca fem kilometer från gården finns det kvar borester efter en boplats, som har namnet "Åbergbodhön". man tror att boplatsen är från 1600-1700 talet och att det kunde ha varit torpare som bodde där under knappa förhållanden, och som hjälpte till på gården. 

En verkligen rolig gård att besöka och se.

Men detta hus är min vinnare för januari månad.

Det ligger i Ramsås norr om Härnösand och byggdes i början av 1900- talet. Det kallas Båtmanstorpet eller Villan.

Ägaren som är en duktig snickare har renoverat huset totalt eftersom det var i mycket dåligt skick då han köpte det för 20 år sedan.

Vissa hade nog bara rivit det.

Min personlig favorit är de bevarade gamla fönstrena vid ingången som verkligen är en underbar detalj.

Huset är nu målat svagt gulgrönt med gröna och engelskt röda detaljer, från början var det målat vitt och hade ingen altan, men däremot är glasverandan på baksidan sig lik efter att ha sett på gamla foton.